Jenny´s Perspektiv

Äntligen hade flyget landat, det var en halvtimme tidigt så jag bestämde mig för att köpa kaffe och ringa min älskade kusin Louis. Jag gick in på det mysiga lilla caféet och ställde mig i kön, när jag var framme frågade hon som var i kasssan

"what can i get you?"

"a Chai Latte please" svarade jag 

Jag fick min Chai Latte, gick ut och ringde Louis

"Hello" hörde jag en trött röst säga på andra sidan

"Hi Louis can you come and pick me up now"  sa jag

"yeah were are you" frågade han

"outside the airport" sa jag som om det vore det själklaraste i världen

"yeah i´ll send Harry " undrar vem Harry är tänkte jag

"okey se ya" svarade jag

"se ya" svarade han och la på

efter 10 min kom en bil och ut hoppade en person som jag inte hoppades var samma Harry som Louis menade.

Han kom fram och räckte fram handen och sa

"Hello you must be Jenny i´m Harry"

"Yeah i know you" svarade jag kallt men med gråten i halsen samtidigt som det började tåras upp i mina ögon, han lär inte sätt mina ögon genom solglasögonen men att han inte kände igen mig sårade mig djupt.

Jag valde att inte skaka hans hand utan jag tog bara av mig solglasögonen och visade hela mitt anskite inklusive mina tårade ögon.

när han såg hela mitt ansikte suddades léendet snabbt ut från hans läppar och han viskade fram "Jenny"

Jag kände igen honom så väl det léendet de ögonen den doften den stilen det håret jag allt var likadant förutom att han inte var samma person som då han hade förändrats men ändå inte

Jag gick förbi honom satte mig i bilen, satte på mig bältet och tittade ut genom fönstret och lät tårarna rinna. Jag hörde hur andra bildörren öppnades och bilen startade. vi sa inte ett knyst och muren som jag byggt upp revs ner.

när bilen stannade hoppade jag snabbt ut och lät tårarna rinna ännu mera. Jag tog mina väskor, satte på solglasögonen gick till husdörren och plingade på, jag märkte att Harry stog bakom mig.

Jag hörde att fotsteg närmade sig.

Någon låste upp och jag såg någon annan kille stå bakom dörren.

Jag smet smidigt förbi honom och tog av mig jackan och skorna.

Jag hörde hur någon rusade ner för trapporna och Ner kom Louis och två andra killar.

Jag sprang fram till Louis och hoppade upp i hans famn.

Jag hade fortfarande solbrillorna på mig så ingen såg att jag grät.

Jag hoppade ner från hans famn och frågade vars mitt rum var

Han visade mitt rum så jag ställde ner mina väskor och gick ner igen.

Sorry för det korta kapitlet hoppas att ni gillar det ändå ses snart älskar er